Ringaren i Notre Dame
Oooh yeaaaaah! Lönen rullade in idag and i like it! Det var meningen att jag skulle in och hyra I rymden finns inga känslor men pappa så jag hoppade det.
Nu är det såhär att jag kommer aldrig växa ifrån Disney film, så jag köpte Ringaren i Notre Dam och Alice i underlandet, den med Depp. När jag tittade på Ringaren, kunde jag inte låta bli att överanalysera den filmen. Det första jag tänkte på var Quasimodo. Jag var tvungen att googla detta så att jag inte var helt ute och cyklade, men puckerygg med ett finare ord heter Kyphosi, en missbildning i ryggraden. Sådär nu har jag lärt mig något nytt och kanske ni oxå! Känner att jag inte behöver skriva ALLT som jag tänkte angående den filmen, men den har ett väldigt bra budskap, även om det är en äcklig överspänd gubbe med i filmen som vill nuffa med Esmeralda. Så se den om ni inte har sett den sen ni gick i blöjor.
Tänkte att jag skulle köpa mer Disney för om det skulle vara så att jag någon gång skulle föröka mig, hade det varit roligt att ha dom filmerna. Kommer att låta som den äkta 40 plusaren jag är, men jag gillar hellre dom gamla goa Disney filmerna än dom som är idag. Och får jag inga barn, kommer jag ju alltid ha 500 syskonbarn som gärna ser på film och myser med sin moster, så filmerna kommer troligvis inte ligga och bli damminga. 
Esmeralda rockar! Girl power till henne!
Efter att ha skrivit detta nu, funderar jag på att jag måste kanske skaffa mig ett liv. Sitta och analysera teckande filmer är kanske inte något en snart 20 årig brutta ska hålla på med? Men vad vet jag? Jag sitter och gör det ändå och som Smala Sussi skulle ha sagt, det känns rätt gött faktiskt!
Med detta sagt, vill jag önska er alla en fortsatt bra kväll!
Haré!
It´s time to let go!
JO! Jag har börjat läsa en bok som heter Mr Touretts och jag. Tycker den är gött seg i början, men hoppas på att den blir bättre. Jag kan börja sträck läsa en bok men sen helt plötsligt i mitten av boken eller typ i slutet kan jag bara sluta läsa. Utav 3 av 5 böcker får jag aldrig reda på hur det slutar. Den senaste boken jag faktiskt läste ut var Star, en bok av Pamela Anderson. Inte för att den var super duper bra, men vid det tillfället hade jag ingen dator och jag ville inte se på alla kassa program oldiesarna här hemma kollade på.
Häromdagen på jobbet satt jag, Q (tjej) och Z (kille) och pratade om en Gretas, en gaybar i Göteborg. Jag kunde småskratta lite åt Z för han är som många andra killar. Dom tycker det är okej att folk är homo, fast så länge inte dom kletar på honom. Då tänker jag såhär: Hur många tjejer är det inte om har lust att sparka in tänderna på en full och äcklig kille som kletar på dom? Gaaaaanska många skulle jag tro, men dessa tjejer går ju ut ändå även om detta kan hända. Nu är det inte så att jag menar att hetro killar behöver gå till gaybarer men om den största anledningen till att dom inte går dit, är för att dom inte vill att andra killar ska flörta med dom, så är det lite fjantigt tycker jag.
Var uppe i the big city Mellerud i helgen och packade ner allt. Ska upp nu till helgen igen och städa och ta det jag har kvar i källaren. Det är rätt skumt att det känns så konstigt som det gör. Jag har ju inte bott där uppe på snart 8månader men när vi började att packa ner allt, fick jag lite panik. När lägenheten är borta, är Mellerud inte mitt hem längre.
MEN det är såhär att jag, Mikaela aka Blomman och hennes lilla dotter ska ev flytta ihop i en 4a. Mikaela är en brutta som jag har lärt känna via jobbet och är hon är 20 +. Det skulle faktiskt vara rätt roligt att bo ihop med någon som man inte känner helt, men ändå känner sig bekväm med. Tror att det hade gått kanon att bo tillsammans! Det gäller bara att man ha visa regler och allt sånt, men det har man ju i en familj oxå så det är inget som skulle vara något större problem tycker jag. Håller bara tummarna nu att det kommer fram en 4a som vi vill ha.
Detta är dom bästa skivorna man kan lyssna på när man flyttar! Tina Turner, Sweet, ELO, Journey och TOTO!
It´s time to let go. I´m moving on!
Haré!
Hatet mot Alla hjärtansdag!
Jag hatar Alla hjärtansdag!
Hatar är ett starkt ord, men jag ogillar denna dag nåt så fruktansvärt! Och varför gör jag det? Joo för att allt är ska vara extremt plutti nuttigt och gulligt, vilket gör att jag går runt och får kvällningar hela dagen. Visst det kan vara gulligt att få eller ge rosor till någon man tycker om, men när det blir som ett krav att allt ska vara perfekt och att man måste göra si eller så, gör att jag blir ännu mer anti. Kan man inte göra det någon annan dag på året behöver man inte ge blommor denna dag heller. Själva grejen med att vi har en ”romantisk dag” gör att jag vill elda upp varenda kalender som finns.
Att gå på dejt denna dag är rena rama avrättningen. Jag menar, är det någon gång som man skulle klanta till det riktigt ordentligt , skulle det just vara denna gången. Blir jag nervös annars vill jag inte veta hur nervös jag hade varit på Alla hjärtansdag. Det behöver ju verkligen inte bli katastrof bara för att det är Alla hjärtansdag men tanken att misslyckas skrämmer mig.
En annan sak, som egentligen är det största orsaken till varför jag är så emot denna dag, är vi som inte har någon speciell att få rosor och sånt av. Jaa det ligger en vis avundssjuka i detta och det kan jag erkänna. Hela dagen liksom gnider in det i ansiktet på oss. ”Det behöver ju inte vara någon du är kär i” Neeeeeej men alla de andra 364 dagarna om året hänger man vänner och familjen i röven och just denna dag blir det ännu mer tydligt att man är det tredje hjulet. Och hur rockit hade det varit att få blommor av sin pappa? För mig hade det varit som en spark i skrevet och jag hade känt mig ännu mer misslyckad. Dock kommer jag inte behöva oroa mig för att han skulle göra det men om det förmodan skulle ske, är jag rädd för att vi måste ge han en insomningsspruta.
Så tänker jag förut (ungefär för några dagar sen) och jag tycker fortfarande inte om Alla hjärtansdag, men jag gillar läget. Det är en dag det är snack om och den är över på 24h så det är bara att göra det bästa av det. Antingen kan jag gå runt och vara allmänt pisst eller så kan jag göra något åt det, det är bara att välja. Jag menar en fika eller bio med kompisar eller familj är ju inte illa pinkat det heller. Nej det må jag då säga! Familj är ju det bästa man kan runt sig och det skadar inte att visa det ibland.
Med detta vill jag bara säga att det är 28dagar kvar tills den 14/2!
Haré!
Sova är livet!
Nu är jag frisk igen, eller ja i mitt normala läge. Jag fick panik där i slutet av veckan och blev alldeles till mig i trasan när jag skulle få komma ut bland folk.
Det finns rätt mycket jag skulle vilja dela med mig av alla mina upptäcker jag göra på en dag, men jag varken orkar skriva ner allt och ni lär inte orka läsa det.
Hör och häpnan men idag har jag faktiskt inte funderat på något speciellt, varit en lugn dag för min hjärna. Min hjärna är lite urfunktion så den arbetade mest med att göra ett bra arbeta på jobbet idag istället för att fundera på massa saker.
Jag är inne i min sovperiod nu. Det innebär att jag kan somna var som helst, hur som helst och hur fort som helst. Kan lätt sitta på en stol och somna om det är så. Ska ha möte imorgon och det kommer bli intressant om jag kan hålla mig vaken. Efter jobbet idag, la jag mig bara en snabbis på min nybäddade säng och pang! Där sov jag i 30-40min. Det är ju så otroligt skönt att sova, men att sova konstant är väl kanske inte jätte bra. Det konstiga är att jag inte har några som helst problem med att somna sen på kvällen fast jag har sovit en stund. Min tanke var att jag skulle vara vaken till iaf 23-00 idag, men risken är inte jätte stor att det lär hända.
Ska hoppa in i duschen nu och sen lägga mig!
Haré
Detta är inte okej!
Jag har fått min årliga influensa! Rock on på det! Eller jag vet inte helt hundra om är influensa men mina privata läkare, mamma och Kicki, har satt den diagnosen på mig. Så från i tisdags har jag legat på soffan och ja sovit, vad kan man annars göra? När jag är sjuk har jag nästan ingen matlust överhuvudtaget så äter inte speciellt mycket. Jag har gått ner 3kg sen i måndags, men kommer med säkerhet gå upp dom sen igen när matlusten har kommit tillbaka.
Det finns inget positivt med att vara sjuk! För det första kan jag inte jobba, för det andra är det en perfekt dag för att gå ut och fota och för det tredje, det är fruktansvärt tråkigt att kolla på alla dåliga serier som går på tv nu.
Nästa helg ska jag åka upp till Mellerud och ha sorgarbete uppe i min lägenhet tillsammans med mamma, Sandra, Madde, en låda vin och lite Tina Turner. Det blir nog kanon!
Efter att jag var på P!nk i somras, har jag blivit mer intresserad av att gå på konsert. Jag vill ju gärna åka på P&L i Borlänge som är i sommar, men jag gillar inte att planera så långt i förväg eftersom mycket kan hända innan dess. Det kommer så grymt bra artister dit iår! Några av dom är: Kings of Leon, JOURNEY, Oskar Linnros, The Sounds, Astrolites, Danel Adams-Ray, PETTER, Foreigner och KAPTEN RÖD!!! Får gåshud av att bara tänka på det!
Vet inte om biljetterna brukar ta slut tidigt eller om det går att köpa hela tiden, men det är lika bra att vänta ett tag till istället för att köpa dom nu och sen kanske jag inte åker dit.
Nu ska jag försöka få fart på kaminen så det blir någorlunda varmt här inne.
Haré!
För en gång skulle tycker jag det är skönt att vara ledig!
Jag sprang som en blådåre för att hinna med bussen in till Kungälv, för att jag skulle in och lämna blod, och när jag precis kom till bussbåset, kom bussen. HUR GRYM ÄR JAG INTE?! Som jag har sagt förut, jag och Västtrafik har en väldigt bra relation. Puss på dom! När jag kom till sjukhuset skulle jag fylla i en hälsogrej på datorn. Lättare sagt än gjort! Jag lyckades göra så att datorn hängde sig och jag var tvungen att hämta hjälp. Jag + tekniska saker = går inte ihop! När jag väl hade lyckats fylla i grejen, var det dags att en nål inkörd i armen. Jag trodde att man bara lämnade 2dl, men det visade sig att det var 4,5. Det är gaaanska mycket! Mer än en 33cl ölburk, kom jag och Ehlina fram till. Fick även reda på att jag är 0+, vilken innebär att mitt blod kan vem som helst få.
Nästan direkt efter det, gick jag till Studio Fame och klippte mig.
Familjen Stressröv ska bli familjen Slim!
Det började med att Kicki hade bestämt sig för att gå ner i vikt och eftersom att vi bor under samma tak, är det lika bra att hänga på. Medans hon käkar på en morot, kan ju inte vi sitta och äta godis. Det är varken snällt mot henne och vi andra behöver verkligen inte knö i oss massa skräp!
Därför drog vi igång med Points idag, jag, Daddy Cool och Kicki. I början kan det vara svårt att veta hur mycket points tex en potatis är men eftersom man äter ungefär samma mat hela tiden, kommer man snart ihåg allt. Under en hel dag får jag äta 22p och det ska delas upp på 5 tillfällen. På den arbetsplatsen jag är på nu passar detta in perfekt för vi har två fikapauser och lunch, så jag får in alla måltider under dagen. Jag trivs bra med min kropp som den är nu, så just att gå ner i vikt är inte något som jag känner mig stressad över som jag vet många hakar upp sig på, men några kilo här och där hade ju inte skadat. Det är magkatarren som jag först och främst vill bli av med, för det är onödigt att ha det när det går att göra något åt det.
Jag blir väldigt frustrerad när jag så jävla gärna vill träna, men utav olika anledningar inte kan komma fram till vart jag ska träna eller vad jag ska träna. Kickboxning är ju något som jag verkligen tycker om, men frågan är om jag skulle åka sammanlagt 80min för att träna? Jag tror faktiskt inte det. Just nu lutar det åt att köpa ett gruppkort/termin på Friskis och Svettis. Där finns nämligen Box och det påminner om kickboxning, om jag har fattat det hela rätt. Sen finns det en hel del andra saker som kan vara roligt att prova på. Jag gillar att träna i grupp för jag blir taggad av att andra kämpar.
Förra gången jag hade min träningsperiod gick jag ner 10kg, men träningen steg mig alldeles för högt över huvudet. Det ända jag kunde tänka på var mat, träning och hur jag skulle kunna gå ner ännu mer i vikt. Detta slutade upp när jag konstant var förkyld och jag var tvungen att lägga ner träningen tills jag blev friskt. Sen när jag väl blev av med förkylningarna, hade jag tappat all motivation.
Jag har pendlat i vikt under hela min lata period, 3-4kilon hit och dit så det är inte hela världen egentligen. Men det hade varit skönt att komma igång att röra på sig lite mer än vad jag gör just nu.
Det var det!
Haré!
Haaajaaa!
Jag vill verkligen börja med kickboxningen igen, för den ger så mycket mer än bara motion. Har kollat runt lite i Kungälv, men det ser inte speciellt ljust ut på den fronten. Men jag har hittat ett ställe i Göteborg som heter Fight Center som verkar vara ett bra ställe. Dock tar det ca 40min att ta sig dit, men det är det kanske värt om det är bra tränare och en bra grupp.
Själva känslan att gå in i en grupp där du inte känner en käft är otroligt jobbigt, men ibland är det den kicken jag vill ha, att utmana mig själv. Ibland kan jag må riktigt illa och få ont i magen när jag vet att jag ska åka någonstans där jag inte känner någon, men sen när jag väl har gjort det och det har gått bra känns det fruktansvärt bra!
Imorgon står det jobb på schemat och efter det Fontin med Papi. Ska även försöka att rínga och boka tid för klippning. Det går inte att gå runt med detta långa håret längre, det är INTE OKEJ!
OKEJ! SERIÖST! Jag blir vansinig! Antingen är det jag som är helt inkompetent eller så är det bostadsförmedlingarnas hemsidor som är helt fuckt up! Jag vet svaret själv iofs, men vill bara spotta lika galla över dom. Nu har jag iaf lyckats att bli medlem på Boplats så det är bara att börja söka lägenhet. Sökte på 3st via Kungälvsbostäder, så det är bara att hoppas på att jag har VÄÄÄÄÄÄÄÄLIDGT MYCKET TUR och får en där. Helst vill jag ju bo i Kungälv, men får jag någon i Göteborg kan jag inte tacka nej till den. Dock skrämmer storstaden mig lite, eller ganska mycket. Kungälv är ändå lagom stort och jag känner mig mer trygg där än inne i stan. Jag är inte jätte kaxig när jag går där inne på natten när jag ska ta bussen hem. Det finns gött skumma människor och man kan inte vara hundra att någon skulle hjälpa en ifall det skulle hända något. Där får faktiskt lilla Mellerud ett plus i kanten för. Eftersom att alla känner alla är det väldigt sällan, typ aldirg, att man åker ut för något när man är påväg hem. Det är väl en bra sak om Mellerud.
Nu ska jag hata min omvärld en liten stund till innan det är dags att gå till säng.
Haré!
