Ett gott skratt förlänger livet!
Jag kunde inte motstå julbordet när vi väl kom dit. Jag hade tänkt att det var ett litet bord med det vanliga, men herre Jesus Maria vad mycket mat det var!! Har nu lärt mig att äta sill eller iaf några sorter. Vuxenpoäng där faktiskt!
Som vanligt när vi går ut och äter eller vad vi nu ska göra, bryter vi garanterat ihop i asgarv. Idag var ju inget undantag. Det kom in ett luciatåg med 40+ kvinnor som var jätte fina och sjöng underbart vackert, då var pappa tvungen att lägga någon puckad kommentar som gjorde att Kicki bröt ihop. När en väl har börjat garva, hänger alla på och det slutar med att hela bordet vibrerar och vi kan inte kolla på varandra. Tårarna bara sprutar och vi försöker att kväva våra skrattattacker. Jag tycker verkligen om när det blir så, för det är så fruktansvärt roligt och jobbigt på samma gång. För som idag var det alla andra tysta medans dom sjöng, och vi sitter och bara hoppar av skratt. Det är jobbigt när det verkligen inte passar att skratta och det gör det ännu svårare att sluta!
Som när jag var ute och åt med jobbet på Thai Lee för några veckor sen och jag bröt ihop när en servitör inte kunde uttala vodka och det absolut inte var rätta stunden att lägga av ett asgarv just då, men det gick inte att hålla det inom mig.
Jag njuter av att ha folk runt mig som är lika puckade som mig och som kan bjuda på sig själva. När man släpper den spärren, blir allt mycket roligare! Jag skiter fullständigt i om folk tycker att jag är pinsam, barnslig, puckad eller vad dom nu kan tycka. Jag är som jag har blivit och jag varken vill eller tänker att ändra mig bara för att det finns folk som inte kan acceptera mig. Man kan inte hela tiden gå runt och tänka på hur folk vill att man ska vara eller se ut, det går inte!! Då kommer man aldrig att bli den man är om man hela tiden ska leva upp till andras förväntningar.
Det är kanske lättare sagt än gjort för vissa men försöker man att skita i vad andra tycker, lyckas man till slut!
Haré!!
