lajnadensuperfajna

Jag börjar bli eller ja jag är förkyld och eftersom jag är hälften man, tror jag att detta är slutet för mig. En mansförkylning är inte att leka med kan jag ju säga! Nu kommer en av mina underbara funderingar, så håll i er.
Varje gång jag är förkyld, är det alltid den vänstra näsborren som först blir blockad av allt som nu finns inne i en borre och min högra är helt i funktion. Sen när det har gått några dagar, är det stopp i båda. Själva funderingen lyder: varför är det jämt är den vänstra som blir tät först och inte den högra? Är inte det lite konstig? Det tycker jag iaf, och jaaaaa jag har för mycket fritid eller så är det så att jag är en väldigt intelligent person som funderar mycket. Det är nog lite av varje.

Jag håller på med ett litet experiment eller prövning. Jag ska sluta göra massa smilesar hela tiden, det är ännu ett beroende jag har. För det är såhär: när jag jobbar eller när jag skulle skriva ett arbete i skolan, ville jag hela tiden göra massa gubbar, och det är väl inte så passande att göra det. Därför försöker jag att inte  göra några när jag skriver i bloggen och det är väldigt kämpigt kan jag säga! Jag tycker man verkar så jävla grinig om man inte göra gubbar, men det beror oftast på vilket humör man själv är på och hur man läser det. Oftast läser jag ett mess utan gubbar på ett negativt sätt och då kan jag undra vad fan det är med den personen, varför är den så sur? Man missuppfattar den andra personen och då kan det bli ett himla väsen. Därför är det bättre att prata i telefon, även om det är den tråkigaste sysselsättningen jag vet! Eller det beror på vem man pratar med iofs, men det är inte något som ligger på första plats på "Favvo kommunikation"

Sååå..Nu har jag gett er en liten inblick på vad jag kan gå runt och tänka på. Hoppas ni har lika mycket nytta av dessa funderingar som jag har! Man ska dela med sig av sina tankar har jag hört, så varsågoda!!!

Idag fick jag lära mig något nytt av Anna. Jag trodde att en ponny var en halv vuxen häst, men icke sa nicke! En ponny förblir en ponny enda tills den blir en död ponny. Alltså stämmer inte min pyramid! Man lär sig något nytt varje dag!


Internätet lever sitt egna lilla liv och just idag ville den samarbeta med mig, så jag kunde blogga lite. Tacka gud(arna) för det!

Lilla Roffe, den astmatiska katten, får avsluta detta inlägg. En speciell katt hos en speciell familj!



Haré hej!